Utflykt

Idag ville jag vara för mig själv:-)

Scouten i mig ville ut i skogen.

Så med kaffetermos och stavar begav jag mig iväg till

Dovra sjöar dit jag velat åka länge av nån anledning.

Var jag än mig vänder - dessa citat som dyker upp som på beställning.

Välordnat med informationen.

Städat.

Upplåst för vandrarna i infohuset.

Iväg över stockar , stenar och rötter.



Det är allt bra med stavar.




Ha ha ha.
Det spökar i den här skogen.

Framme vid fornborgen.

Det är hit alla som närmar sig 50 dras har jag hört.

Det här är vad som finns kvar av fornborgen.

Den som lyckas gå vilse måste vara färgblind.

Vad är det som gör att man liksom hoppar till av glädje

varje vår när man ser de första?

Inger de hopp kanske?

Att vi är förbi vintern.

Varje skog har en stora stenen.

Holkarna är stora i år.

Kan det vara klimatförändringarna?

Nästan framme vid målet.

Höjder är inte min grej.

Respekt.

Efter 40 min är jag framme utmattad vid utsikten.

Kaffe och macka.

Solen skiner.

Lugnt och fridfullt.

Förutom grävmaskinen och motorsågarna som hörs.

Väldigt varmt.

Av med tröja.

När jag fikat klart och sitter och njuter av lite lugn och ro kommer ett

gäng vandrare förbi.

På två minuter får jag veta att de är

nio äldre "killar" som varje onsdag vandrar någonstans.

Den som varit med längst har hållit på sen 1993.

Fast idag var de bara fem och att de gått runt alla tre sjöar och de gått åtta km.

(men i broschyren står att det är 6,5 km runt...)

De har hunnit fika två gånger redan

och nu ska åka till ett café och äta bakelse som avslutning på vandringen.

Vad härligt va?

Glada, spänstiga och roliga var de.

Och de blev glada när jag kallade de killar.

- Hade jag haft en chokladbit skulle du fått den, hojtade en av dem och skratta!

Sen var det lugnt skogen

Hela tiden var det nån som följde mig.

Måste varit figuren som syns tillhöger.

Snygg grön färg.

Dovra Kyrka.

Väldigt häftig och väldigt stort.

Naturens under.

Att den smala tjälken kan hålla uppe blomman.

Tussilago.

Etymologi. Släktnamnet Tussilago kommer av latinets tussis (hosta) och eventuellt agere (driva bort), namnet betyder ört som fördriver hosta. I dagligt tal används det vetenskapliga släktnamnet Tussilago ofta som namn på arten hästhov

(T. farfara).

Jag älskar ljudet av porlande vatten.

Tillbaka där jag började.

Om man inte tycker man fått tillräckligt med motion

kan man ju alltid hoppa och klättra på hinderbanan som finns här.

Och det fanns café någonstans enligt en skylt och toa och en loppis.

Fiffig skoskrapa.

Tre borstar i ett.

Höj - och sänkbar grill.

Det har du väl ingen?

Tom stenmuren och gärdsgården är snygga här.

Fint.

Hit kan man åka och bara sitta.